Slåss med känslor av att inte vara tillräcklig. Inte motsvara förväntningar som andra har på mig. Inte riktigt vilja det som jag "borde". Det som jag fortfarande låtsas, eller tror att jag vill ibland. Ena delen av mig går på autopilot. Jag har varit den personen väldigt länge och jag har byggt upp ramar och regler för hur jag får bete mig och vad jag ska tycka och tänka. Ännu ett sätt som mitt kontrollbehov ger sig uttryck på. Jag har hittat på falska sanningar för att försöka kontrollera livet. Det fungerar inte. Det är ok att jag börjat känna att jag kanske vill göra något annat än jobba där jag är nu. Det är ok att de tankarna inte är så konkreta och långt gångna än. Det är ok att jag våga drömma. Jag är värd att ha drömmar och våga tro på dem. Det är naturligt att mina drömmar förändras och utvecklas.
Jag är faktiskt lite ledsen. Känner lite hopplöshet. Och det är ok att känna så ibland. Bara jag inte fastnar i det.
Min destruktiva sida vill gräva ner sig i den där gropen där allt är svart och hopplöst. Det går nästan på automatik när jag hamnar i de tankebanorna och är i den här känslostämningen.
Hjälp mig att känna tillit till att jag är där jag ska vara.
Befria mig från rädslan för att inte vara tillräcklig. Visa mig hur du vill att jag ska vara istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar