sponsor

Jag känner att jag vill börja sponsra. Jag har inte blivit tillfrågad eller så, men vi har vissa möten där man kan räcka upp handen om man är öppen för det. Så det ska jag göra. Därför läste jag i ACA röda boken om sponsorskap och att det är skillnad från hur det är i andra 12-stegsgemenskaper. Där kan det ofta vara en lärar-elev relation där sponsorn förklarar för sponseen vad denne ska göra. Men i ACA har man valt att ha en approach som fokuserar på att man reser tillsammans och att sponsorn är mer guidande än ledande. Risken är annars att vi som är så bekäftelsesökande vill vara tll lags mot vår sponsor istället för att hitta äkta tillfrisknande.
Det här känns som på pricken vad som hände mellan mig och min sponsor. Hon har sin AA-sponsor fortfarande och de har en väldigt speciell relation. När jag hör vad hon berättar om hur hon ser upp till sin  sponsor och lyssnar på henne som gått före så ger det mig känslan att jag måste följa det som min sponsor säger och göra som hon för att det ska vara "rätt". Men det som inte blir bra då är när jag vill vara till lags och hamnar i prestation gentemot henne.

-----

När en sån här situation dyker upp nästa gång ska jag ta upp det med henne. Jag har svårt att tolka henne ibland och upplever hennes sätt att uttrycka sig som ganska hårt. Jag ska våga gå emot rädslan att göra fel eller inte förstå och bli avvisad.

---

Sitter även här och går igenom om jag känner så här för att hon sagt något jag inte vill höra och att jag därför vill skjuta henne ifrån mig.
Nej, jag måste våga sätta gränser i den här relationen också. Uttrycka mina behov. Hon är också bara människa.

tack