Det är inte en av mina favoritsysselsättningar direkt. Pratade med min sponsor och hon frågade om inte grunden låg mycket i att jag varit mycket med min pojkvän nu och att hon känt övergivenhet i liknande situationer. Jag kände att visst var det så. Jag saknar honom och längtar tills vi kan starta vårt eget. Hon föreslog att jag ju kan säga det till honom också. Dela det och släppa in honom. Visa att jag tycker så mycket om honom. Så det kanske jag ska göra. Våga visa mig sårbar. Ta initiativ för att den här relationen ska vara som jag vill att den ska vara. Om jag vill att vi ska dela våra känslor med varandra så måste jag agera och dela mina känslor med honom.
Så, nu har jag skrivit ett fint sms. Försöker att inte bli orolig för vilken respons jag får. Jag känner att han är på samma nivå, men att han kanske inte är lika trygg i att uttrycka det. Men när vi hörs sen kommer jag att säga att jag vill att han svarar på ett sånt sms eller ringer. Men shit va fint det kändes att skriva det :)
Våga säga att jag längtar tills vi kan börja bygga på vårt eget. Häftigt!
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar