Inatt var det dags igen, två gånger dessutom. Det va ett tag sen sedan sist. Har varit skönt och lugnt ett tag och när jag vaknade imorse kände jag en oro över att det ska dra igång på riktigt igen med mardrömmar nästan varje natt. Men jag försökte tänka att det som händer det händer, jag kan inte göra så mycket åt det och jag mår ju bara mer dåligt av att gå och oroa mig. Och tänk att det hjälpte faktiskt.
Jag vet ju också varför de kom. Jag har börjat jobbet med steg fyra på allvar och igår var jag hos min sponsor och redovisade en bit av det. Det är riktigt tungt och det vore konstigt om jag inte kände ett motstånd. Mardrömmarna är min kropp och mitt undermedvetna som sätter in försvarsmekanismer när jag gräver djupt och drar upp jobbiga minnen och känslor.
Jag ska inte pressa för hårt, men jag vet att jag trycker på rätt punkter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar