Igår var ju midsommarafton och efter mitt samtal med pappa får jag nog klassas som något ur balans. Jag hade ändå fått ventilera och sedan bestämt mig för att han en trevlig kväll så jag var ganska lugn men lite låg och trött. Dessutom var jag i ett sällskap där jag inte kände så många. Ett typiskt upplägg för mig att söka tröst och stöd med lite för mycket alkohol. Men det gjorde jag inte. Jag drack var jag för dagsformen tycker var lagom. Dessutom fick jag en fet huvudvärk efter att han varit i solen lite för mycket, och kanske lite efter urladdningen med pappa, så jag var ganska låg och däven hela kvällen. Det var väldigt skönt att jag var med två vänner som jag verkligen får stöd av och som jag känner att jag kan vara mig själv med.
Jag fick dock hela kvällen kämpa med tankarna på att de andra tyckte jag var tråkig och torr, delvis valde jag nog att döma dem för att de tyckte det innan jag gav dem chansen att visa på motsatsen. Det där har jag så svårt för. Ny grupp och nya människor som känner varandra redan väldigt väl. "Får jag vara med?" Men ja, det här får ju ändå ses som framsteg. Jag är i de känslorna istället för att ta till alkohol när jag blir osäker. Och dessutom tränade jag på att vara lite obekväm och konstig genom att inte vilja vara till lags med att dricka så mycket på midsommar. Jag stod kvar i vad jag hade bestämt. Jag satta mig själv före att bli omtyckt av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar