jag har tidigare berättat att jag läser boken Flodhästen i vardagsrummet av Tommy Hellsten, mycket bra och jag rekommenderar den till alla känner att de saknat något i sin uppväxt. Den har hjälpt mig mycket för att förstå vad som hände, förstå mig själv och identifiera destruktiva beteenden, sätta ord på tankar och känslor och att få stöd från.
Precis nyss började jag läsa kapitlet om Att möta barnet inom sig och jag känner mig helt ny, upplyst på något sätt. Helt underbart, det är som om jag har fått glänta lite på dörren till vad för belöning som väntar mig om jag fortsätter ta hand om mig själv och va ärlig för att tillfriskna. För första gången kunde jag känna att det finns någon mening. Att jag har fått en chans till något större. När jag läste va det som mitt hjärta lättades och fylldes med en kolossal värme samtidigt som ett lugnt spred sig i hela mig. Det här låter helt sjukt, som någon galning som tror de har haft en uppenbarelse. Men det spelar ingen roll vad det låter som. Så va det och så är det och jag är oerhört tacksam för det här.
Jag vet att jag har en lång, slingrig, gropig väg att gå men nu vet jag vad som väntar om jag är beredd att våga.
Shit, jag kan inte sluta le :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar