Sitter just nu och har börjat söka jobb. Min utbildning är slut till sommaren och ansökningsprocesserna har redan börjat eller drar snart igång. Jag tror jag vet vad jag helst vill göra, men det är svårt att få just den tjänsten. Sen finns det ju så fantastikst mycket företag och tjänster som jag inte känner till och även om jag känner till företaget till namnet så vet jag ju inte så mycket om hur det är att jobba där. Jag varierar mellan att dras med i beskrivningarna av tjänsterna och tycka att alla passar och skulle vara intressanta till att tycka att ingenting riktigt passar när jag verkligen känner efter. Förutom att jag inte har grepp om vad som erbjuds så vet jag inte heller vad jag vill ha. Tycker det är väldigt svårt att veta vad jag skulle tycka om att göra och i vilken miljö jag skulle trivas. Märker att mitt sätt att tänka går in i banor som inte är bra och som jag känner igen väldigt väl. Jag använder min pojkvän som någon slags norm och funderar på vad han skulle tycka om olika saker. Ta in hans åsikt när jag har svårt att hitta min egen liksom. Precis som med min förra pojkvän. Jag behöver fokusera på vad jag vill och vad som är viktigt för mig. Men det är svårt att veta. Sen kanske det inte är så konstigt att jag undrar hur han tänker kring exempelvis utlandsjobb, för jag ser ju en framtid tillsammans. Tror också att jag är lite rädd för att jag ska välja hemma och trygghet undermedvetet för att vara nära honom och då riskera att bli besviken och känna mig övergiven om han sedan vill ut i världen. Här kommer det här med den sanna naturen som beskrivs i ACA in. Jag har en tendens att låta någon annans åsikt gå in som min egen, men det jag egentligen är rädd för är att bli övergiven och besviken. Och det är det jag behöver tänka på.
Ibland känns det också som att jag gör upp falska sanningar om vissa brancher eller kategorier företag. Stänger ute vissa alternativ fast jag kanske inte har en verklig grund för det. För mig är det så viktig att vara i rätt miljö och i ett sammanhang som jag kan stå för. Som det kom fram i det där personlighetstestet jag gjorde tar jag beslut ofta baserat på känsla och det märks verkligen nu. Jag får en känsla för ett företag eller en branch och har svårt att tänka att den kanske inte är hela sanningen.
Försöker bara fokusera på mig själv och tänka på vad jag vill göra i mitt liv. När jag ser tillbaka på det som gammal (förhoppningsvis) så vill jag känna mig stolt och att jag har gjort något bra och meningsfullt med mitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar