Uppföljning angående begravningen för min pojkväns mormor. Igår när jag va i balans och stark efter mitt ACA-möte frågade jag honom vad han ville. Han sa vad jag förväntade mig att han skulle säga. Att jag får göra precis som jag vill. att följa med vore inte konstigt, han va ju med på min morfars begravning förra året. Jag sa att det va skillnad för då bad jag ju honom att följa med. Sen sa jag att jag i alla fall gärna vill vara kvar hemma hos hans föräldrar när vi kommit hem. Få ha semester lite till. Sen sa han att jag ju kan ta med mig en kavaj bara så behöver vi ju inte bestämma det nu.
Jag vill ju så gärna att han ska behöva mig. Nån gång. Väldigt snällt att jag vill att han ska va ledsen.... men det kändes ändå ok. Jag visste ju att de inte va nära och att han därför inte skulle va så ledsen. Men ja, han är ju lite avstängd... Suck. Men jag får bara acceptera hur han är. Kan inte förvänta mig att han ska bli en annan person.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar