Jag har också en extra koppling till soffan. När jag va liten somnade jag ofta i mammas knä i soffan och jag tror att jag därför förknippar det med trygghet.
Min pappa är alkoholist.
Länge tänkte jag att det är något som hände när jag var liten och inte påverkar mig idag som vuxen. Jag visste dock att jag mådde dåligt, kände mig utanför, sökte bekräftelse utifrån, kände mig otrygg, var förvirrad och oroade mig mycket. Jag har nu lärt mig att dessa karaktärsdrag är några av de som är utmärkande för barn som växer upp i en miljö som liknar den jag upplevde.
Den här bloggen är en viktig del i min resa mot ett nytt sätt att leva.
Sidor
tisdag 24 april 2012
Sova i soffan
Jag tränar på att va snäll mot mig själv. Igår kunde jag inte sova. Massa tankar som gick runt i huvudet och jag kunde inte slappna av trots att jag egentligen va jättetrött. Jag gick istället och la mig i soffan. Där känner jag mig tryggare på nåt sätt. Känns ju också som om jag ligger bredvid nån så jag känner mig inte ensam. Sängen kan bli så stor och öppen och hotande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar