Redan igår när jag gick och la mig kände jag att jag hade oro i kroppen och idag när jag vaknade satt det kvar. Tror att oron handlar om att jag ska börja jobba igen på måndag. Känner mig orolig inför hur det ska kännas. Om jag kommer orka och om jag kommer lyckas hitta det förändrade förhållningssättet som jag behöver för att inte pressa mig för hårt och riskera att bränna ut mig ordentligt. Men egentligen är det kanske inte så svårt. Om jag inte tycker att det känns bra så får jag ju prata med läkare igen och gå ner i tid. Om jag inte känner att jag orkar/vill åka runt på de utbildningar som är planerade så kommer det såklart lösa sig på något annat sätt också.
Jag tror att min oro beror mycket på just de där utbildningarna jag ska göra. Jag målar upp det som att det kommer vara väldigt tungt och involvera en hel del diskussioner och konflikter. Konflikter som jag ju tycker är så läskigt. Dessutom så kommer folket jag ska träffa kanske inte att tycka om mig. Det är ju också väldigt läskigt. Och kanske är det just därför som de här sakerna ligger framför mig. Min högre kraft har lagt de här utmaningarna där för att jag ska få möjlighet att utvecklas och växa.
Jag får det jag behöver
Jag är precis där jag ska vara.
Jag får inte mer än jag klarar av.
Tillit. Ge mig tillit.
Tack.
