Idag har jag också tänkt en del på den här personen. Jag har även ringt ut och delat om det. Se till att det här inte blir någon hemlighet. Min hjärna går igång och vill försöka förstå och tänka ut. Den analyserar och komma underfund med vad som är i görningen.
Känner ändå att jag kan vara kvar ganska bra i min sinnesro ändå. Jag kan klappa på mig själv i det och träna på att inte gå in i det. Kunde dock inte somna igår. Och har inte varit trött idag. Det känns likadant idag. Jag är liksom pirrig.
Fick en reflektion på min delning om att fantiserande är en projicering av den kärlek som finns i mig. Och det är på nåt sätt så jag känner på ett sätt. Jag har det väldigt bra med mig själv. Jag tycker att jag är fin och rolig och modig och vacker och är kanske lite kär i mig själv. Men eftersom jag lärt mig att det är tvåsamheten och en partner som ska ge mig den känslan så lägger jag den fantasin hos honom.
Det kanske låter konstigt men jag tycker om personen jag tror att jag är i hans ögon. Jag kan verkligen förstå att han skulle tycka om mig. Vilket jag iofs inte har någon aning om. Men att jag tänker så säger ju en del om vad jag tänker om mig själv. Jag är en person som man kan tycka om mycket. En person man kan bli förälskad i. Det betyder inte att jag behöver vara intresserad av personen. Men vad fint alltså att jag tänker så om mig själv.
Samtidigt så kan jag verkligen landa i tillit i det här. Jag ska inte pringa iväg och göra något som kompromissar på mig själv. Jag ska bara göra det jag tänkt göra. Här finns verkligen potential för att träna på det. Lyssna på lilla mig och respektera det.
Ge mig vägledning i det här, gud. Hjälp mig att behålla fokus på mig själv. Hjälp mig att fortsätta vara ärlig om de här känslorna. Jag är maktlös inför känslorna och tankarna som drar igång. Bifria mig från mitt egos slaveri så att jag bättre kan utföra din vilja.
Tack för mina insikter och den här dagen. Tack för sol, yoga, delningar och kärleks i bröstet.
tack
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar