Efter incidenten igår som jag skrev om här nedan ältade jag när jag skulle sova så jag bestämde mig för att sms:a min pojkvän och säga som jag kände. Och att jag kände en liten uppgivenhet för att det känns som det inte blir bättre med vår kommunikation. När jag kollade på morgonen (när jag vaknade till på natten) så hade jag fått svar där han skrev att det är klart att han tycker det är bra och att han är glad för min skull. Och att han inte varit riktigt vaken och med när vi pratade förut och det sa han förlåt för och att han älskar mig.
Jag tar ansvar och reagerar när det känns rätt för mig. Det är ok för mig att reagera, bli arg, besviken, sätta gränser. Jag ber om kraft att stå kvar i det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar