Sidor

måndag 24 december 2012

Julaftonssamtal

Pappa ringde nyss medan vi åt julfrukost. Jag hörde inte men återigen har han pratat in ett meddelande. Jävla skit! Det var på grund av detta som jag egentligen ville ha fått igen brevet före jul så att jag hade satt min gräns innan idag. För att han ringer är kanske inte så konstigt för vi sa att vi skulle försöka hos min terapeut och eftersom han säkert inte vill kännas vid (eller kommer ihåg) att han ringde och var full så är det här egentligen vad jag kan förvänta mig.
Jag har inte fått den där julkänslan. inget pirr i kroppen och glädje. Och jag tror det är pappa som spökar. Den kampen som pågår i mig gör mig stressad och även om jag trivs väldigt bra här så stör det. Så nu tar jag mig lite tid för mig själv för att låta det som behöver få komma ut och sedan förhoppningsvis få en trevlig julafton.

En del av mig vill lyssna av meddelandet. Den sidan liksom dras till dåliga saker och möjliga besvikelser. Men vad skulle han kunna säga som är positivt för mig att höra just nu. Om han är nykter och glad och pratat en en julhälsning så får jag svårare att hålla fast i mitt beslut och då blir den här dagen jobbig. om han är full kommer jag få upp känslor av övergivenhet och besvikelse och det ger mig inte heller något positivt. Alltså är det förnuftiga att inte lyssna på meddelandet. Åtminstone inte idag. Så då gör vi inte det. Han kommer förmodligen inte ringa igen eftersom han lämnat ett meddelande, så jag får nog vara ifred resten av dagen.

En del av mig sitter här i källaren och vill att min pojkvän ska komma och trösta mig. Och jag tar ut min frustration på att han inte kommit ner än.
Usch, jag får upp känslor av utanförskap och skam. Att jag inte får vara här. Att jag inte är värd det. Att jag är fel. Svart. Dålig.
Det är inte ditt fel att din pappa dricker. Det är inte ditt fel att din mamma och  hennes man är medberoende. Din pappa förstår inte vad han gör. Vad han förlorar. Det är inte ditt fel.

Vi får se hur den blir den här julen. Jag var inte riktigt i balans innan och än mindre nu. Funderar på om jag ska ta en promenad och lägga på brevet till pappa nu. Bara för att ha det gjort. Han får det ju ändå tidigast torsdag. Skönt att ha det avklarat liksom. Sen bara ta den här julen som den är. Det kanske inte är helt ok i mig men det är ok att det är så. Försöka ändå att inte låta honom få för mycket plats idag. Sinnesro. Jag kan inte göra något åt vad han gör. Men jag kan göra något åt hur jag förhåller mig till det och om jag väljer att ha kvar honom i mitt liv så att han kan göra mig besviken igen. För precis som det är han som väljer att dricka så kan jag välja att inte låta det påverka mig. Inte helt och hållet, men att bli besviken och förkrossad av att en alkoholist dricker och ljuger är inte snällt mot mig själv. Han kommer så länge han inte tagit hjälp att fortsätta att göra mig besviken och känna mig övergiven, förr eller senare.
Ge mig lugn och ro i själen för att njuta av den här julen. Av att vara här i den här familjen. Av att han satt mig själv först. jag är värd att ha en trevlig jul och därför ska jag göra vad jag kan för att ha det.
Tack!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar