I eftermiddag och kväll har jag varit trött och lite bitter. Hamnar i tycka synd om mig själv och slår på mig för att jag inte gör det jag borde. Typ träna, meditera, göra steguppgifter eller ringa min sponsor. Istället kollar jag på nån dokumentär och tänker att jag kan unna mig det. Så fel tänkt. Jag unnar mig ju när jag gör något bra för mig själv. Jag skulle kunna unna mig en stunds yoga istället.
Det började med träningen. Börjar komma ifrån det igen och känner mig dålig och ful. Dessutom sover jag bättre och får mer energi av att vara aktiv så jag får mkt bra av att träna. Men nu motionerar jag mig mkt med att jag måste komma igång så att min kropp blir snyggare. Fy fan! Jag sätter sån press på mig själv. Och säger till mig att jag inte duger och är värd att älska som jag är. Känner mig frustrerad, ledsen och bitter. Just känslan för mitt utseende vill jah verkligen jobba på. För jag vill kunna se mig i spegeln precis som jag är och tycka att jag är vacker och att jag duger. Fan jag har slagit mig själv med det här tillräckligt länge nu. Det är dags att ta det här på allvar. Jag är värd det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar