... båda två! Försvinn! Stick härifrån bara! Stick! Jag vill inte se er mer! Nån av er!
Orden ekar i mitt huvud som om det var igår. De står inskrivna i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma. hur ska jag kunna förlåta? Hur? Vrede. Sorg. Ilska. Trött....
Det va inte mamma och pappa som skiljde sig. Det va jag och mamma som skiljde oss från pappa. Jag vet att det va alkoholen som pratade. Jag vet att min pappa är sjuk. Men det spelar ingen roll just nu. Jag vill bara vara arg, arg, arg, arg på honom! Vet inte vart jag ska tag vägen med alla de här känslorna. Känner mig just nu för trött för att orka med en sån där urladdning. Men jag vet ju också att det är skönt efteråt. Att om jag inte släpper ut det nu så kommer det nån annan gång. Känslorna försvinner inte för att jag håller dom inne... tvärtom... Ska nog skrika lite i kudden iaf. Och sen sova...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar