Crazy me

Den tjejen som förekom i drömmen jag hade. Hon som jag bjöd in och kramade om. Det är ju en del av mig. Det är en sida som jag hållit tillbaka. Där finns dels min bisexualitet. Men där finns också väldigt viktiga egenskaper. Exempelvis är hon lite galen, tonårsgalen. Hon är ohämmad, vilken är en sådan kontrast för mig som har varit så kontrollerad. Hon är sexuell, skamlös, rolig och orädd. Hon har mycket vrede. och vet sina gränser. Det känns som om hon är en sida av mig som skulle ha fått födas i tonåren men det fanns inte plats för det. Jag kände inte tillräckligt mycket kärlek och trygghet för att kunna känna det.

Hon har många egenskaper som jag behöver. Som jag verkligen skule ha nytta av att integrera och låta få födas i mig. Och jag tror att om jag ska få dem så måste jag ta in hela henne. Hon måste få finnas hela hon.
Det är också det jag vill eftersom jag vill älska hela mig själv. Jag kan ju inte älska mig själv på riktigt om jag inte accepterar alla mina sidor. Det förstår jag. Så jag försöker verkligen vara en älskande förälder i det här så att hon ska få komma in och vara en del av mig.

Jag tänker också att det är intressant att jag jobbat så mycket med relationen med lilla mig, hon som är typ 4-10 år. Nu kommer det en ny tjej och hon är äldre, jag skulle gissa mellan 16-20 år. Lilla jag är fortfarande kvar, men när jag snackar med henne verkar hon ganska lugn. Men jag känner mig rädsla för den här nya genom henne. Det var den rädslan och paniken som gjorde att det här inte kunde få födas då.

Men åh, vad stolt jag blir nu. Det här måste ju betyda att lilla tjejen har kunnat få bli så pass trygg att det här kan få komma. Det är ju hur stort som helst. Det betyder ju att jag måste ha gjort en väldig massa saker bra de senaste åren. Jag ser så gärna till det som jag inet gör bra och det jag inte lyckas med och det som finns kvar att jobba med. Men jag har ju faktiskt kommit väldigt långt. Jag är på god väg mot att växa upp. Så fint!

Tack till mig själv som vågar fortsätta möta mina rädslor. Det är så jag bygger ny trygghet. Jag vågar gå emot skammen. Vågar prata om det jag innerst inne känner och tänker. En dag i taget. Jag är precis där jag ska vara. Jag har allt jag behöver. Jag får inte mer än jag klarar av.

tack