En hel dag ligger öppen för mig.
Jag kan göra vad jag vill.
Men vad vill jag då?
Jag "vill" träna. Jag "vill" gå en sväng på stan. Jag "vill" fixa i min lgh.
Men vad vill jag egentligen? Och vem f-n är jag egentligen?!
Nu kommer det upp tankar som "Äh, skit i det och gör något bara!" Är det så enkelt? Eller går jag bara in i fler lögner. Fortsätter förneka lixom?
Och över allt detta ligger en känsla av att vara så patetisk som har de här tänkarna...
Äh, jag tänker iaf tänka att allt inte är en lögn och att det finns delar av mig i det. Det är inte svart eller vitt!
Funderar på om jag behöver be om mer hjälp. Alltså gå till en psykolog... Vi får känna på det lite...
Små, små steg och en dag i taget!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar