Sidor

onsdag 22 augusti 2012

Hantera svartsjukan

Det blev inte någon sen kväll med de vännerna jag skulle träffa. Jag hade gärna suttit och snackat längre men de var trötta och jag också egentligen. Men det kändes lite som ett misslyckande att vara hemma vid halv nio. Det är ju bara för att jag jämför med min pojkvän. Och trots att jag vet att det varit ombytta roller så många gånger förut så får har jag svårt att känna att det är ok att sitta ensam hemma nu.
Just nu är det mycket svartsjukan som finns i mig. Och bekräftelsebehov. Vill vara nära honom och runt honom, känna att det är vi. När vi inte ses har jag ibland svårt att känna det. Är som att känslan är som bortblåst när han går ut genom dörren. Jag glömmer allt som hänt innan och det enda som finns kvar är rädslan för att han ska lämna mig. Och rädslan för att vara ensam. Så nu försöker jag tänka på det som hänt de senaste dagarna, veckorna och månaderna och då vet jag ju hur mycket roligt och mysigt vi haft och jag kan se saker han gör som visar hur mycket han tycker om mig.

Det som hela tiden kommer upp är sveket från min förra pojkvän. Jag har verkligen så fruktansvärt svårt att ha tillit. Jag märkte ingenting då. Jag hade aldrig trott att det skulle kunna hända, så därför tänker jag att det kan hända hur lätt som helst nu också. Att det kan hända även om det verkar fint runt omkring. Och saken är ju att det kan det. Man vet aldrig vad som händer. Men jag vill kunna välja att lita på honom. Att liksom bestämma mig för att lita på honom så jag slipper känna som jag gör nu. Men ja.. Nu är jag ju här. Acceptera. Det är ok. Jag förstår varför du känner som du gör. Du har blivit sviken, många gånger. men jag vill ju leva. Våga. Försöka lita på någon igen.

Fick låna en bok om svartsjuka av min sponsor, ska nog läsa lite i den nu.

Det kom upp en idé i mitt huvud om att kanske träffa min förra pojkvän för att få helt klart för mig vad som hände och hur han tänkte och kände. Det kan kanske ge något? Få lite avslut. Det känns inte riktigt som jag har fått det än. Såren är inte läkta och det kommer upp gång på gång... Ska prata med min sponsor och mina vänner om det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar