Be pappa om hjälp?

Jag har aldrig gått i några enskilda samtal för att bearbeta min upplevelser och få mer fokuserad hjälp på bara mig. Jag vill väldigt gärna gå på såna samtal på Eleonora, de är ju experter på just den här problematiken med barn från dysfunktionella familjer. Men tyvärr är detta ganska dyrt för mig som är vuxen och inte själv har barn för då subventioneras det inte av kommunen, snacka om att skjuta upp problemen, man iaf. 

Jag har berättat det för mamma och hon säger att de kan tänka sig att skjuta till en del pengar. Själv har jag lagt undan de julklappspengar jag fick av pappa och kan nog lägga undan lite till, men som student har man det ju lite knapert redan som det är. Jag vet däremot att pappa förmodligen skulle kunna bidra, han får just nu både pension och lön efter som han jobbar och är över 65, så medlen borde han rimligtvis ha. Men jag tvekar inför att ta kontakt med honom av flera anledningar, dels känner jag mig lite orolig för hur jag ska reagera när jag pratar med honom. Dessutom har jag ju generellt sett svårt att be om saker och be om hjälp och ta emot den utan att känna att jag står i tacksamhet och det är just här det blir extra jobbigt med pappa för om jag ska be om pengar så gör jag det utan att ge nåt tillbaka i form av att vi ska umgås igen. Jag vill ju fortfarande inte ha någon relation just nu. 

Pratade med en av terapeuterna på Eleonora efter föreläsningen idag ang detta och hon sa nåt fint: Men du ger ju tillbaka. Han får ju en dotter som mår bra, det är väl en fin gåva. Hon sa också att om jag tänker mig in i hans sits, vad skulle han göra om jag frågade? - Jag tror han skulle vilja hjälpa till.