Mardröm

Inatt kom det en ny typ av mardröm. Det var inte oväntat eftersom jag har mötet med pappa idag och skulle nog snarare varit konstigt om jag inte drömt något sånt. Det är för att jag går emot mina rädslor och gör annorlunda, rädslorna ger sig då uttryck genom mardrömmar och försöker påverka mig till att gå tillbaka och göra som vanligt.
Nattens dröm började med att jag hade åkt hem till pappa för att träffa honom för första gången på länge. Han kommer i bilen och stannar till och hälsar, men har bråttom iväg och jag blir förbryllad. Han åker och ganska snart efter kommer en polisbil, sen en till och srn massa fler och helikoptrar och allt. Nån frågar om jag sett en bil som pappas och jag bara pekar åt hållet han åkte. Jag har nu panik. Pappa har gjort något dumt. Jag ser på mobilen om nån massaker. Nån har gått lös med ett gevär och hag kan typ inte andas. Pappa har gett upp. Han har gett efter för demonerna på riktigt och allt är för sent. Jag känner skuld för att om jag hört av mig tidigare hade detta förmodligen inte hänt. I drömmen fylls jag med den här skulden. Och en känsla av att jag visste det. Jag visste att nåt riktigt dåligt skulle hända om jag ibte tog hand om pappa. Suck. Sorg och ilska över att skräcken och rädslan och ansvaret sitter så djupt.