Beroende

I förhållandet med min förra pojkvän blev jag väldigt beroende av honom. När jag mådde dåligt ringde jag honom för att han skulle få mig att må bra, rädda mig. Jag såg mig själv som sämre än honom eftersom jag ofta mådde dåligt, va osäker och såg upp till honom. Han verkade alltid så trygg och klok och avslappnad. Jag insåg precis att jag va på vippen att trilla in i samma sak med min nya pojkvän, där jag ser mina problem som en last och att jag inte är lika mkt värd p g a dem. Att jag inte är lika värd att älskas helt enkelt. Jag blir bara mest trött och frustrerad när jag tänker på det för det tar så lång tid att förändra det.

Ser att detta sätt att se på mig själv och mina problem kommer från min förra pojkvän som signalerade att jag va töntig, jobbig eller patetisk när jag mådde dåligt (iaf mot slutet). Jävla as! Trodde han att jag mådde dåligt bara för att få uppmärksamhet eller vad?! För att jag tyckte det va kul?! Jag mådde ju skit bitvis och visst att det inte var hans ansvar att lösa alla mina problem, men han borde inte ha betett sig så iaf.
-------------

Jag vet att när jag insåg det här bestämde jag mig för att inte bli så beroende av min partner igen. Men jag märkte att jag trillade dit lite i helgen. Ville väldigt gärna att min pojkvän skulle rädda mig trots att jag egentligen behövde tid för mig själv för att få skriva av mig och gråta ut. Han är inte lösningen! Och jag är inte sämre för att jag har problem!