Jag reagerar alltid väldigt starkt på de situationer som får mig att känna mig dum. Ofta hittar jag också sätt att förakta den person som var anledningen till detta. Det är viktigt för mig att vara smart, det har det nog alltid varit. Jag har inte alltid haft bästa betygen, det har jag inte nu heller. Men om jag vill så har jag lätt för att lära mig och förstår ofta snabbt nya saker. Undra om min fixering vid att vara smart och verka smart har att göra med pappa. Han säger ju alltid det till mig. Du är så smart. Du ska läsa vidare. jag har aldrig tänkt att vad han säger spelar så stor roll för mig, utan har för det mesta fräst ifrån med att jag gör väl vad jag vill. Men det kanske ändå är så. Eftersom jag blev övergiven av honom så försökte jag hitta andra sätt att få uppmärksamhet av honom, fotbollen och skolan. Jag har ju också alltid trivts i klassrummet, med att få lärarens uppmärksamhet när jag säger något smart och förstår. Se mig! jag kan, jag kan! Säg att jag är duktig.
Suck...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar